-.-
Om två dagar börjar skolan igen och jag vet inte riktigt hur jag ska klara det. Jag har målat upp hur jag vill att jag ska känna inför skolstarten och allt jag kan säga är att min fantsi är livlig. För tavlan men mina känslor är så himla lång ifrån den verkliga tavlan just nu. Den vanliga känslan jag brukar ha inför hösten är inte densamma efter denna sommar. Denna sommar har varit bland en av de värsta periodern jag under mina 23 år upplevt. Och då handlar det inte om att någon har gjort nått mot mig eller att jag förlorat någon, utan det handlar bara om att jag mått skit. Visst jag har haft ljuspunkter under denna sommar och jag har skrattat med har också spenderat mer tid på sjukhus, vårdcentreler och i sängen än jag någonsinn tidigare gjort.
Det syns liksom inte att man legat i sängen och gråtit av frustation eller bara kännt sig tom och fått kämpa sig upp för att kravla sig genom ännu en dag. Det märks kanske inte att man prioriterat bort så mycket för att orka med just den saken du ser mig göra. att jag likt världens sämsta mobilbatteri varit helt slut efter att varit igång en stund och måste spendera hela nästkommande dag med att ladda batteriet i sängen.
För det är inte det att jag inte VILL göra saker utan bara det att jag inte ORKAR göra saker. Jag vill inte ligga hemma och ladda batterierna varje jäkla helg för att orka jobba en vecka, vill inte gå och lägga mig vid 8 varje kväll för att liksom försöka samla på mig extra energi. Helt meningslöst egentligen. För jag har inte blivit så himla mycket piggare av att sova mer. Men det känns bättre att tro att det hjälper.
Sen har jag fått en tid till Umeå, för att göra ett ingrepp och bänna bort en extraledning i hjärtat. Försöker att inte få panik än. vill inte men ändå vill jag såklart slippa fara in till akuten varje gång jag fåt hjärtklappning. Vet inte riktigt hur och man kan jag förberede mig inför smärtan och allt jag kommer att behöva uppleva för att förhoppningsvis slippa att få plötsliga hjärtklappningar i framtiden. Stackars lilla hjärta vad du får var med om.
Nu väntar mat och en film för att tänka på annat.