mjt

Ibland får man glimtar av vad som gör livet värt att leva för, att vakna upp och hitta en magsjuk pojkvän på soffan är inte en av dessa saker. Jag har tvättat händerna tjugoelva gånger, ducshat två och letat efter handspriten alldelese för länge. Har jag sagt att jag är lite nojjig? Tror tyvärr att jag redan är smittad, så nu handlar det egentligen bara om att vänta ut inkubationstiden. Men så länge jag är symptomfri lever hoppet kvar. Hejja optimism. 

 

Om vi backar ett dygn satt jag på kontoret, i jultröja, och såg fram emot vad helgen hade att erbjuda. På agendan stod först date-kväll med Simon med middag och bio (som var så trevlig och välbehövlig) lördagen skulle bestå av julmarknad och julbak hemma hos lovisa, men så blev inte fallet. Istället ligger jag är i sängen och ser How to get away with murder. Inte precis den lördag jag hoppades på men det hade kunnat vara värre. Nu ska ja se om min älskade pojkvän behöver nått.